Änglafall (del 1 av Penryn och tidernas slut), av Susan Ee

img_0142.jpg

En del saker med denna bok gillar jag massor. Settingen (alltså världen efter att änglarna kommit till jorden, men inte som räddning utan för att döma oss människor) och jag gillar vissa karaktärer (Dumbledee/dum och även Penryn).

Men, innan vi går in på vad jag inte gillar så kanske vi ska ta en titt på berättelsen.

Ung tjej (Penryn) lever med mor och syster i en efter katastrofen värld befolkad av änglar, gäng och monster. Systern blir kidnappad av änglar och Penryn sätter efter med hjälp (typ) av en skadad ängel. En massa tid ägnas åt hur snygg han är, även hur han reagerar på henne. Tydlig paranormal romance tanke. Ung tjej möter enormt gammal mäktig ängel som ser ut som en ung man med vingar och hon blir kär och så vidare. Men, en av de bra sakerna i boken är att det är tydligt att den typen av kärlek är förbjuden, deras barn blir monster och annat ofint.

Då så. Det med boken som är sämre.

Dels det här att alla änglar är snygga män. Irriterande på en hel massa nivåer, men framförallt på “det gör att det hänger en massa snygga mänskliga kvinnor på deras armar”-sättet. Sedan kommer det helt plötsligt en kvinnlig ängel. Ok, så de är bara ovanliga.

Men men. Sedan gillar jag inte tidsramen, som så många andra sagt så är det efter apokalypsen, men den var väldigt nyss. Så hur har allt hunnit gå så åt helvete? Jag gillar att Penryn kan ta hand om sig själv. Men, känns som att författaren var tvungen att ägna ganska många ord på att förklara det, om det varit en kille som var huvudpersonen så hade det nog inte varit så.

 

Okej. Lite långt och lite negativt.

 

Men schysst underhållning och en rolig tanke på hur världen kan gå under.

/Mikael som ger den: (6/10)

06stars

 

Author: Farstrand

Kommentera

Copyright © 2019 Motalas bokblogg | Design by ThemesDNA.com
top